Horseworld.se

Fölning - Allt du behöver veta

Hem > Fölning

Tips när ditt sto ska föla

Att följa en fölning från början till slut är en spännande och rolig upplevelse för hästägare. För att vara säker på att allt går smidigt, är det viktigt att vara väl förberedd. Här är en omfattande guide som täcker allt från dräktighetens längd till eftervården av både sto och föl.

Inför

Tiden inför fölning kräver mycket planering och förberedelser för att hjälpa både sto och föl att få den bästa möjliga starten på livet tillsammans. Att vara väl förberedd bidrar till en smidigare förlossning och minskar risken för komplikationer. Det handlar inte bara om att ha rätt utrustning hemma och kunskap om tecken på när fölningen startar, utan även om att förstå och kunna tolka stoets behov. 

Hur länge är ett sto dräktigt?

Normalt är ett sto dräktigt mellan 320 och 365 dagar, med en genomsnittlig dräktighetslängd på cirka 340 dagar. Var uppmärksam på stoets beteende och fysiska förändringar för att kunna identifiera när det är på gång. Du kan bland annat se att färgen på mjölken innan fölning förändras, från början är det en klar vätska och ett tydligt tecken på att det närmar sig är att mjölken blir grumligare och gulare.

Vaccination & avmaskning

Det är viktigt att stoet får alla vaccinationer som rekommenderas och genomgår avmaskning innan fölningen. Detta skyddar inte bara stoet utan även det nyfödda fölet från potentiellt dödliga sjukdomar. Konsultera din veterinär för att få rätt vaccinations- och avmaskningsprogram.

Foder

Näringsrikt grovfoder, tillsammans med tillgång till friskt vatten, utgör basen i foderstaten för det dräktiga stoet. Genom att genomföra en foderanalys kan du säkerställa att stoet för i sig passande mängder protein, selen och E-vitamin. Vid eventuella brister hos hästen bör stoets kost kompletteras med ett mineralfoder som täcker hela näringsbehovet. Hos Hästsverige.se kan du enkelt räkna ut foderstaten för din häst.

Checklista inför fölning 

När det börjar dra ihop sig och ditt sto är redo att föla, är det viktigt att du är väl förberedd. Här är en checklista på vad du bör ha tillgänglig hemma för en smidig och trygg fölning:

  • Rena filtar och handdukar
  • Desinfektionsmedel
  •  Första hjälpen-kit för både sto och föl
  • Jodlösning
  • Digital termometer:
  • En anteckningsbok och penna
  • Telefonnummer inlagt i telefonen till veterinär
  • Foderskopa och vattenhink 
  • Lampa med värme
  • Kamera


Säkra tecken  

Det finns flera säkra tecken på att fölningen närmar sig och du bör ha bra koll på vilka dessa är. Här listar vi signaler på att det kommer ske inom 24 till 48 timmar. 

  • Förstorat juver innan fölning 
  • Vaxproppar på hästens spenar
  • Förändring i beteende
  • Slappare ligament kring svansen
  • Förändring i bukform
  • Slemproppen går

Under

Fölning äger ofta rum under nattens senare timmar, och det exakta skälet till att förlossningen inleds vet ingen. Hästen börjar ofta föla när den känner sig trygg och ostörd, precis som hos människor utsöndras  hormonet oxytocin, som hjälper stoet att slappna av. 

När tiden närmar sig är det viktigt att ha någon med erfarenhet till hands. Varje fölning är unik, och även om man kan känna sig osäker och stressad som nybörjare, är det viktigt att inte ingripa i onödan. Det kan vara en bra idé att kolla över dina försäkringar och se till att de även gäller fölet. 

Fölningen kan uppdelas i tre huvudstadier:

Öppningsstadiet

Under detta stadium roterar fölet för att positionera sina framben och huvud mot bäckenöppningen och cervix. Denna rörelse drivs av fölets egna rörelser, understödda av stoets upprepade läggande och resande sig. Stoet kan uppvisa tecken på obehag, såsom att titta tillbaka mot sin buk och svettas,  denna fas kan variera i längd.

Utdrivningsstadiet

Vanligtvis ligger stoet på sidan när förlossningen nått utdrivning, och det är då fostervattnet släpps då den yttre fosterhinnan brister. Kort därefter kan man skymta den inre fostersäcken och frambenen. Krystvärkarna är intensiva, och oftast tar det inte lång tid innan fölet är helt framfött.

Om den yttre fosterhinnan inte brister spontant är det viktigt att genast göra ett snitt i den för att fölet ska kunna andas. Detta är vanligtvis den enda assistansen som behövs, eftersom ytterligare inblandning kan störa stoet.

Efterbördsstadiet

Navelsträngen brister oftast naturligt, det är fördelaktigt att inte klippa den direkt eftersom det tillåter blod att pumpas från moderkakan till fölet. När den bryts, oftast runt 3-5 cm från fölets mage, är det bra att rengöra området med ett milt desinfektionsmedel. Om det uppstår blödning kan det oftast stoppas genom att pressa området med fingrarna för en kort stund.

Om det uppstår komplikationer

Om du observerar tecken på komplikationer, till exempel om fölningen tar ovanligt lång tid, om stoet verkar överdrivet smärtpåverkat, eller om du ser delar av fölet som inte borde synas vid det stadiet (som bakbenen först), är det dags att ringa en veterinär omedelbart. Veterinärens erfarenhet och kunskap gör stor skillnad i sådana ögonblick, och de kan ge råd över telefonen medan de är på väg. Under tiden kan du förbereda en ren och säker plats för veterinären att arbeta på och se till att stoet är så bekväm som möjligt. Försök att hålla området runt stoet lugnt och fritt från onödiga störningar. Om möjligt, försök att notera tidpunkter och specifika observationer om fölningens förlopp, då detta kan vara värdefull information för veterinären.

Efter

Efter fölning är det viktigt att hålla koll på efterbörden, det innebär att moderkakan, blod och fosterhinnor kommer ut. Moderkakan ska vara intakt och all efterbörd ska komma ut inom 3 timmar efter fölningen är klar. Stoet brukar normalt återhämtar sig snabbt och fölet kan ofta ställa sig upp och börja dia direkt. Övervaka stoet och fölet väl de första timmarna för att se att de båda mår bra. 

Den viktiga råmjölken

Råmjölken, eller den första mjölken som stoet producerar, är avgörande för fölets hälsa. Den är rik på antikroppar som skyddar fölet mot infektioner under de första levnadsveckorna, innan dess eget immunsystem är fullt utvecklat. Det är viktigt att fölet får i sig råmjölken inom de första 24 timmarna efter födseln, eftersom dess förmåga att absorbera antikropparna minskar snabbt efter detta.  Om ett föl inte kan eller inte vill dia, kan det vara nödvändigt att handmjölka stoet och mata fölet med råmjölken via flaska eller sond. 

Avmaskning av föl

Spolmask hos föl är inte helt ovanligt under det första levnadsåret. Avmaskning är därför en viktig aspekt av fölets hälsa. Den första avmaskningen bör ske när fölet är ungefär 2-3 månader gammalt, beroende på parasittrycket i omgivningen och rekommendationer från veterinär. Det är viktigt att använda en avmaskningsprodukt som är säker för unga föl och att följa ett schema för upprepad avmaskning enligt veterinärens råd. Regelbunden gödselprovtagning kan hjälpa till att anpassa avmaskningsprogrammet och minska risken för resistensutveckling hos parasiterna.

Vanliga frågor & svar

När kan man känna fölet sparka?

Man kan ofta börja känna fölet sparka inuti stoets buk runt den femte till sjätte månaden av dräktigheten. Det exakta tidpunkten kan variera beroende på flera faktorer, inklusive stoets storlek, fölets position och den individuella känsligheten hos den som känner efter sparkarna.

Hur många föl kan en häst få?

En häst kan i teorin få ett föl per år, men det beror på flera faktorer, så som hästens hälsa och ålder. Stoets reproduktiva livslängd varierar, men de kan vanligtvis föda föl från ungefär 3 års ålder till omkring 20 år. Det betyder att ett sto potentiellt kan få mellan 10 till 15 föl under sin livstid. Ett sto brukar få första brunsten redan 7 till 9 dagar efter fölningen, men du bör vänta till andra brunsten innan du betäcker hästen igen. 

Ska man avmaska sto efter fölning?

Ja, det är vanligt att avmaska stoet efter fölning, men det bör göras med viss försiktighet och i samråd med en veterinär.  Veterinären kan ge råd om den mest lämpliga tidpunkten och typen av avmaskningsmedel att använda, baserat på den specifika situationen, såsom den lokala parasitbelastningen, stoets och fölets hälsostatus, och om stoet går på bete med andra hästar.